Projekten i fokus! Påverka nu!

I serien Projekten i fokus! presenteras olika aktuella projekt på de nyländska biblioteken och de personer som jobbar med dem. Målet är att öka kännedomen om regionens projekt, presentera fungerande metoder och minska risken för dubbelt arbete på de olika biblioteken. Den här gången lär vi känna Lovisas projekt Påverka nu! där målgruppen är unga i högstadie- och gymnasieåldern.

Jag heter Jaana Laaksonen och är projektplanerare på Lovisa huvudbibliotek. Kärnan i mitt arbete är att omsätta idéer i praktiken: inom ramen för projektet planerar och genomför jag olika typer av innehåll och verksamhet tillsammans med många olika samarbetspartner.

Projektet heter Vaikuta Nyt! – Påverka Nu! Målet är att stärka ungas upplevelse av delaktighet, öka deras förståelse för olika sätt att påverka och uppmuntra dem att själva agera aktivt. Projektets målgrupp är unga i högstadie- och gymnasieåldern.

Vi har ordnat temadagar på Lovisa gymnasium, där deltagarna har fått bekanta sig med olika sätt att påverka och själva välja frågor som de vill påverka. I arbetet har vi gått från tankar till konkreta handlingar. I workshopparna har de unga till exempel arbetat för att få skolfrukost, studeranderabatter på lokala tjänster och bättre möjligheter till sommarjobb för unga. De har fått öva på att påverka genom praktiskt arbete, till exempel genom att bekanta sig med social design, social marknadsföring, samhällskommunikation och aktivism samt genom att utarbeta invånarinitiativ och namninsamlingar.

Utifrån det innehåll som vi har genomfört i gymnasiet utvecklar vi i höst verksamhet också för högstadierna. Målet är att göra det lätt att ta steget till att påverka: man behöver inte på förhand veta hur samhället fungerar eller hur man åstadkommer förändring. Det räcker att upptäcka ett missförhållande, våga säga det högt och börja fundera på vad man kunde göra åt saken.

Ett av de mest minnesvärda ögonblicken under projektet var när jag tillsammans med tre gymnasiestuderande gick till ett evenemang som ordnades av Lovisa Företagare för att överlämna en namninsamling om studeranderabatter som de unga hade gjort i en workshop. De talade inför en stor publik så fint och övertygande att jag verkligen tappade hakan. Det var fantastiskt att se hur de tog sig an situationen och stod upp för sin sak.
Men det kanske mest berörande hände när vi redan var på väg därifrån. En av de unga drog mig i ärmen och sa: ”Det här var det bästa på länge! När projektet började tänkte jag att suck, nu är det sånt här igen. Men den här gången gjorde vi faktiskt saker på riktigt. Det var helt fantastiskt. Sånt här behövs!”

Det fastnade verkligen hos mig. För mig fångade det hela kärnan i projektet. En ung person som till en början hade varit skeptisk till verksamheten hade fått uppleva att vi den här gången inte bara pratade om att påverka, utan faktiskt gjorde något på riktigt.

När unga får ta sig an en fråga som de själva har valt och som är viktig för dem, blir påverkan en egen erfarenhet i stället för teori. Samtidigt blir det synligt hur många tankar och utvecklingsidéer de har kring sin egen vardag. När de får utrymme och möjlighet att agera kan de ta sig an frågor med ett överraskande stort mod. De vuxnas uppgift är ofta att hjälpa dem att hitta en väg framåt för sina idéer.

Det är just sådana erfarenheter jag hoppas att projektet ska ge: känslan av att jag kan, att mina tankar har betydelse och att det faktiskt går att påverka. Här har de vuxna och samhället ett stort ansvar. Det räcker inte att lyssna på de unga, utan de måste också få respons och information om vad som händer med deras förslag. Även om alla önskemål inte kan förverkligas visar öppna motiveringar och en genuin dialog att deras tankar tas på allvar.

En idé som är lätt att anpassa är en miniworkshop om påverkan. Där får de unga med hjälp av fyra frågor fundera på något som behöver förändras: Vad är fel? Vem skulle kunna påverka? Vilken vore den minsta möjliga handlingen? Vilken kunde min egen roll vara? En vuxen kan leda workshoppen genom att samtala och anteckna tankar, eller så kan de unga skriva sina tankar på lappar och kommentera varandras idéer. Det viktiga är att allt inte behöver lösas genast, utan att samtalet hjälper dem att se att förändring kan börja med små steg.

Jag vill också lyfta fram en övning som genomfördes med metoden Ala laputtaa!, där de unga fick bekanta sig med olika sätt att påverka. Olika påverkansmetoder hade sammanställts på stora affischer som sattes upp på skärmar i de studerandes pausutrymme under flera veckor. Med färgade lappar markerade de unga vilka sätt att påverka de redan hade prövat, vilka de inte ville använda och vilka som kunde vara värda att pröva. Metoden synliggjorde de många formerna av påverkan och gav de unga en möjlighet att delta med låg tröskel.

En annan riktigt fin aktivitet var en miniworkshop om immateriella gåvor, där deltagarna gjorde ett presentkort som julklapp till någon närstående. Presentkortets värde ligger i tid, omtanke eller något man gör tillsammans. Samtidigt väcker det tankar om ett viktigt sätt att påverka: våra konsumtionsval.

Unga har många tankar, ett stort intresse och en vilja att påverka sin egen omgivning. Jag skulle ändå inte dra några direkta slutsatser om alla ungas framtidstro utifrån projektet. Att många blir engagerade i att påverka ger ännu inte hela bilden av hur tillitsfullt de ser på sin egen eller samhällets framtid.

Jag tänker att framtidstron kan stärkas genom att ge unga erfarenheter av att själva kunna påverka. När man märker att man inte behöver vara vuxen, vara expert eller ha ett särskilt stort mod för att påverka, kan framtiden börja framstå som något man också själv kan vara med och påverka.