Projekten i fokus! Ålderssmarta tjänster till Borgå bibliotek 

I serien Projekten i fokus! presenteras projekt aktuella inom de nyländska biblioteken och de personer som jobbar med dem. Målet är att öka kännedomen om regionens projekt, presentera fungerande metoder och minska risken för dubbelt arbete i de olika biblioteken. Den här gången lär vi känna projektet Ålderssmarta tjänster till Borgå bibliotek och tankar dess ledare Tomi Lassi har. 

Projektets mål var att utreda vilka tjänster vi har i Borgå och mer allmänt i landet, särskilt i biblioteken i Nyland, ur äldre personers perspektiv – definierat som över 65 år gamla. Dessutom ville vi ta reda på vilka tjänster eller anpassningar av befintliga tjänster denna målgrupp önskar och i möjligaste mån pilottesta några av dem. Utredningen gjordes genom nätverkande med andra bibliotek som arbetar med seniorverksamhet, intervjuer med kollegor som erbjuder riktade tjänster (hemservice, bokbuss) samt en enkätundersökning om användningen av bibliotekstjänsterna i Borgå. Den genomfördes som en webbenkät, som kompletterades med fältarbete utanför biblioteket för att samtala med representanter för målgruppen och personer som arbetar med dem. Webbenkäten fick totalt 79 svar, men om man räknar med möten ansikte mot ansikte och muntlig feedback uppskattar jag att undersökningen nådde omkring hundra personer eller fler.

De tydligaste resultaten från enkäten var:

• Önskemål om att bibliotekets evenemang skulle äga rum även mitt på dagen
• Önskemål om olika informationsstunder enligt modell från Enter rf:s digitala teman, men till exempel om hälsoteman
• Önskemål om att bibliotekets information skulle spridas mer via gratistidningar och inte bara på nätet

Som ett slags metaresultat vill jag nämna hur olika svaren var i webbenkäten jämfört med intervjuer vid medborgarinstitutets Ikis-gruppträffar och svaren från ett serviceboende där jag delade ut enkäten på papper. Webbsvaren framhävde säkert svar från sådana som använder biblioteket mycket i jämförelse med de två andra ”urvalen”. 

När resultaten började klarna planerade vi några workshoppar att ordnas både i huvudbiblioteket i centrum och i två närbibliotek. Dem försökte vi ordna samma dagar som Enter rf hade digital handledning i samma bibliotek, och även workshopprogrammen kombinerade olika element: medskapande av tjänster och boktips, besök i källararkiven och medieworkshop osv. Antalet deltagare varierade från noll till fem per workshop. Det kändes lite, men deltagarnas feedback var genomgående mycket positiv och de hoppades på en fortsättning. 

Önskemål om att bibliotekets information skulle spridas mer via gratistidningar och inte bara på nätet
Åtminstone informationsstunderna blev en fast del av bibliotekets evenemangsutbud. Under hösten har informationsstunder ordnats bl.a. i samarbete med välfärdsområdet, stadens idrottstjänster och Marthorna. Ålderssmarta tjänster har fått en permanent sida i bibliotekets evenemangsbroschyr, och informationen har i övrigt utökats med affischer m.m. ”inte bara på nätet”.

Det hade varit trevligt att genomföra projektet under en längre tid, med mindre men mer konsekventa steg. Nu kom workshopparna som ett nytt koncept och under en mycket kort tid, nästan som en ”rusning”. Under hela projektet försäkrades detta för mig från olika håll, t.ex. från medborgarinstitutets ledare för Ikis-träffarna, och jag drog själv samma slutsats: nya saker och funktioner måste få tid att komma igång. Ikis-träffarna hålls varje fredag samma tid med olika teman och gäster, från höst till jul och från januari till maj. Tydligen kom det under de första åren några, kanske ett tiotal äldre varje vecka. Numera, när verksamheten har pågått några år, är besökarna tiotals varje vecka, till och med över 50 vid det mest populära tillfället av de gånger jag själv var på plats.

Med risk för att låta som en kliché: om man vill utveckla sin verksamhet och nå nya kundgrupper måste man kliva ut ur sin egen låda. Man måste informera i många – även nya – kanaler, gå ut där målgruppen rör sig och vistas i vardagen osv.

Det lönar sig också att kontakta organisationer som arbetar med äldre: under projektet hann vi inte genomföra denna idé, men vi tog reda på att via ett par aktörer kunde frivilliga följeslagare och assistenter ordnas för att möjliggöra att personer med nedsatt rörlighet kommer till biblioteket. Även ledare för bokcirklar och läskompisar finns, bara man avtalar i god tid.

Det borde vara enkelt för varje bibliotek att ordna evenemang även dagtid, då kan det också vara lättare att få ”tjänstepersoner” som gäster. Och information på annat sätt än via webbplats och nyhetsbrev: nästan överallt finns gratistidningar som publicerar tips om evenemang osv.

Åtminstone de kommande tio åren kommer antalet pensionärer som är i gott skick och som söker stimulans i vardagen bara att öka. Vad är en bättre plats för dem än biblioteket med sina mångsidiga tjänster, workshoppar och möteslokaler? Denna kundgrupp kommer att växa helt automatiskt, utan extra åtgärder. Om biblioteken vill nå nya kundsegment och därmed ytterligare stärka sin allmänt accepterade roll som en grundläggande samhällstjänst, måste man sträcka sig lite längre. Biblioteket har mycket att ge för att förbättra äldre personers livskvalitet, t.ex. i samarbete med serviceboenden och branschorganisationer.