Nya vindar i AKE-Borgås verksamhetsplan 2026

AKE-Borgås verksamhetsplan 2026 är färdigställd och har skickats till Utbildnings- och kulturministeriet som bilaga till ansökan om stöd för AKE-verksamheten. Denna verksamhetsplan är den nionde sedan den regionala utvecklingsuppgiften inleddes. Under dessa år har antalet utbildningar och mångfalden i AKE-verksamheten ökat explosionsartat jämfört med situationen under landskapsbibliotekstiden, alltså för mindre än tio år sedan. Samtidigt har det blivit tydligt att det ökade utbudet har fyllt ett behov: utbildningarna lockar deltagare, inspelningar ses och personalbesök genomförs flitigt. Och det ska inte glömmas bort att AKE-verksamheten inte är något som AKE-biblioteket gör ensamt, utan den genomförs av alla regionens bibliotek genom att delta i nätverk, dela kunskap och goda metoder vid distanskaffestunder och utbildningar, erbjuda utbildningsplatser och mål för personalbesök med mera.

Man kan alltså säga att AKE under dessa år har blivit en etablerad del av bibliotekens vardag och särskilt av deras kompetensutveckling.

Verksamhetsplanen har dock i princip varit uppbyggd på samma sätt under hela denna tid, kring ett årligt utvecklingstema. På en tid då det var bara möjligt att ordna några närutbildningar per år var detta mycket rimligt: man fokuserade på ett utvecklingsområde som identifierats tillsammans med regionens bibliotek och ordnade utbildningar kring det. De digitala lärandemöjligheterna har dock revolutionerat lärandet, som nu kan ske oberoende av tid och plats. AKE-verksamheten är också alltmer kopplad till det dagliga biblioteksarbetet genom nätverkens verksamhet och bland annat genom material som kan lånas.

Regionens bibliotek har mycket olika utmaningar, vilket gör det svårt att hitta ett gemensamt tema för alla. Biblioteken utvecklas ständigt inom alla delar av allmänna bibliotekens verksamhet, om än i olika takt och med mycket olika resurser. Nu var det därför dags att uppdatera verksamhetsplanen för den regionala utvecklingsuppgiften så att den motsvarar denna situation. Utbildnings- och kulturministeriets utredning om den regionala utvecklingsuppgiften gav ytterligare inspiration genom att klargöra förutsättningarna för uppgiftens genomslag och betona kopplingen mellan utbildningsverksamheten och bibliotekslagen.

Vi började reformprocessen med att titta på bibliotekslagens mål och de välkända uppgifterna för allmänna bibliotek: att erbjuda tillgång till material, information och kulturinnehåll; att tillhandahålla en mångsidig och tidsenlig samling; att främja läsning och litteratur; tillhandahålla informationstjänster, handledning och stöd vid inhämtning och användning av information och för att främja en mångsidig läskunnighet; att erbjuda lokaler för lärande, fritidsintressen, arbete och medborgarverksamhet samt att främja samhällelig och kulturell dialog.

Därefter började vi fundera på vad detta betyder ur det dagliga biblioteksarbetets perspektiv. I vilka funktioner i biblioteket förverkligas dessa uppgifter i praktiken? Som stöd hade vi bland annat material från kompetenssamtal som genomförts i regionens bibliotek, där uppgifterna och den kompetens som behövs för dem hade identifierats. Utifrån detta fick vi sex kompetensområden: läskunnighetsarbete; digital kompetens, artificiell intelligens och informationssökning; samlingar och innehåll; lokaler och tillgänglighet; kommunikation, evenemang och delaktighet samt kundbemötande. Utöver dessa sex kompetensområden identifierade vi tre förmågor som är kopplade till all biblioteksverksamhet: hållbar framtid, arbetsgemenskap och ledarskap samt handledning och vägledning. Planeringsgruppen för den regionala utvecklingsuppgiften gav grönt ljus för att utveckla strukturen vidare, och vi kunde tillsammans arbeta fram innehållet för de olika kompetensområdena. Under dem formade vi mer detaljerade moduler med återkommande innehåll och planerade genomförandet för 2026.

Biblioteken har önskat att det ska bli enklare att integrera AKE-utbildningarna i bibliotekens egna utbildningsplaner, och vi hoppas att denna reform bidrar till det. Vi hoppas också att kompetensområdena ska vara till hjälp för bibliotekens självutvärdering och att vi med deras hjälp kan utveckla ett gemensamt verktyg för självutvärdering. Modellen är inte färdig eller huggen i sten, utan nu är det dags att validera och justera den. Detta kommer att göras tillsammans med planeringsgruppen för den regionala utvecklingsuppgiften, baserat på återkoppling från bibliotek och deltagare i utbildningar.

En annan större nyhet i verksamhetsplanen är grundandet av SVEA-nätverket för utveckling av svenskspråkig biblioteksservice. Att beakta båda språkgruppernas behov på likvärdiga grunder i tvåspråkiga kommuner och att främja en tvåspråkig servicekultur har varit ett fokusområde för Borgå stadsbibliotek som Nylands landsbibliotek och den regionala utvecklingsuppgiften allt sedan början. I många kommuner finns det fortfarande utmaningar kring detta, och ofta har de som arbetar på svenska inte samma möjligheter till kollegialt stöd som de som arbetar på finska i sitt bibliotek eller bibliotekssamarbete.

SVEA-nätverkets syfte är att främja kollegialt lärande, tillgång till stöd och att stärka tvåspråkiga kommuners röst i planeringen av AKE-verksamheten. Alla som jobbar på svenska i Nylands allmänna bibliotek kan bli medlemmar i nätverket. Dessutom kommer nätverket ha en kärngrupp med representat från områdets alla svenskspråkiga kommuner. Mera informatiom hur man blir medlem kommer inom kort på AKE-Borgås webbplats och skickas rakt till biblioteken.