Projekten i fokus! Helena Perttilä och Tala med roboten
I serien Projekten i fokus! presenteras projekt aktuella inom de nyländska biblioteken och de personer som jobbar med dem. Målet är att öka kännedomen om regionens projekt, presentera fungerande metoder och minska risken för dubbelt arbete i de olika biblioteken. Den här gången lär vi känna Helena Perttilä från Vanda stadsbibliotek.
Vem är du, var jobbar du och hurdan arbetsbeskrivning har du?
Hej, jag heter Helena Perttilä. Jag arbetar som specialbibliotekarie på barn- och ungdomsavdelningen på Dickursby bibliotek. Jag ansvarar för att samordna programmerings-, robotik- och verkstadsverksamheten på Vanda stadsbibliotek. Till mina uppgifter hör också kundservice, bokprat för tredjeklassare och deltagande i olika evenemang för skolelever.
Jag är nio månaders tid aktiv inom mitt projektarbete och tjänstledig från mina ovan nämnda uppgifter. Mitt ansvar i projektet har varit att utforma försöksperioderna och att utbilda personalen i utrustningen och i modellen för kundservice på distans. Jag har också tagit hand om projektsamarbetet med studenter i Varia och Vanda-infos personal. Jag arbetade också med Tony, vår designer för biblioteksteknik, för att se till att robotarna och anslutningarna fungerade. Vi håller också på att utveckla ytterligare funktioner för samtalsknappen tillsammans med Elisa.
Vad heter ditt projekt och vad går det ut på?
Tala med en robot – Att öka flerspråkiga tjänster på biblioteket med hjälp av teknologi och robotik – målet är att utveckla bibliotekens klar- och flerspråkiga kundservice och att övervinna språkbarriärer med hjälp av teknik och uppkoppling på distans.
Genom projektet har Vanda stadsbibliotek skaffat översättningsapparater och två telepresence robotar av märket Ohmni för testning med Elisas samtalsknappstjänst. Dessa biblioteksrobotar har placerats i biblioteken i Korso och Västerkulla. De nya robotarna gör det möjligt för bibliotekspersonal och samarbetspartner att ge råd till bibliotekskunder på distans. Allt kunden behöver göra är att trycka på samtalsknappen på robotens skärm och en kundrådgivare startar ett videosamtal med kunden på robotens skärm. Robotarna kan också röra sig i biblioteksrummet och kan fjärrstyras till exempel till böcker på lättläst språk eller till en multifunktionsskrivare.
Våren 2024 ordnar vi två försöksperioder med modellen för distansservice. Under den första försöksperioden i februari-mars testade vi bibliotekets flerspråkiga kundtjänst på distans och under den andra försöksperioden i maj erbjuder Vandainfo rådgivning via robotar.
Vilken är din främsta känsla i det här skedet? Är det något som överraskat dig?
Tacksamhet. Det är inte självklart att kollegor och partners skulle vara villiga att experimentera med en ny modell för distanstjänster.
Som robot- och verkstadskoordinator har jag upptäckt att ny utrustning, och i synnerhet robotteknik, till en början kan göra personalen nervös om det inte är fråga om personer som uttryckligen sökt sig till den typen av uppgifter. Därför blev jag nästan förvånad över hur våra flerspråkiga arbetstagare Isuf, Kati, Muhis, Ramute och Sveta helt frivilligt, med positiv inställning och utan besvär tog sig an robottekniken på så kort tid. De är dessutom väldigt bra på kundservice!
De studerande på kursen Välfärdsteknologi från invandrarlinjen på Varia var också till stor hjälp när översättningsapparaterna och robotarna skulle testas. Jag blev förvånad över att det talades mer än 20 olika språk på en lektion!
12 personer från Vanda-info anmälde sig till experimentet! Jag blev positivt överraskad av denna entusiasm!
Ser du robotteknik som en del av bibliotekets framtid?
Ja, det gör jag. Robotar finns ju redan på många bibliotek idag, även om inte alla omedelbart ser den välbekanta återlämningsautomaten som en sorteringsrobot. Det är troligt att man i framtiden kommer att utveckla olika biblioteksrobotar för arbetsintensiva och mekaniska uppgifter. I Ode används redan logistikrobotar: robotarmar och små mobila robotar transporterar boklaster. Kanske får vi en dag se bibliotekens motsvarighet till Alepa-robotarna?
Vad har du för en hemlig supertalang som du kan dra nytta av i projektet?
Min superförmåga är att vara en nyfiken pionjär. En del av sakerna i projektet var jag redan bekant med, men det mesta var helt nytt och besynnerligt. Projektet krävde att jag stod ut med att ännu inte veta och att jag litade på att jag kunde lära mig. Att samtidigt jonglera med många olika delområden är också en utmaning i sig, som kräver en lugn attityd.
